Happ, då har man fastnat i ytterligare en ful-såpa. Jag vet inte riktigt vad dealen med mig å skräpTV är, men jag fullkomligt älskar skiten! Vältrar mig i det vid varje tillfälle som ges. Studerar noga. Värderar deltagarna. Lägger mig i å tycker en massa.
Årets upplaga av PH hade något av en mjukstart men denna smått tråkiga inledning har nu utvecklats till ett mycket underhållande spektakel. Intrigerna tätnar, goda vänner hugger varandra i ryggen, å folk ligger runt som aldrig förr. I soffan sitter jag å njuter i smyg. Nästan samma känsla som när man äter upp ett helt paket glass men ångrar sig efteråt. Jag tycker att det finns nåt intressant med människor som mer eller mindre gör bort sig i TV. Helt frivilligt. För det kan väl knappast vara den fjuttiga vinstsumman på 250.000 kronor som lockar eller?
Nä, det måste ju vara den månaden, högst tre, som följer då deltagarna lyckas klämma in sig på bild på stureplan.se.
Idag åkte jag spårvagn med Annelie å Kristoffer, två av deltagarna i årets säsong. Dom såg gulliga å kära ut. Självklart spelade jag oberörd å försökte att inte glo. Det lyckades sådär. Nu får det gärna bli måndagkväll igen!
Under tiden kan ni lyssna på det här. En liten bit av paradis: http://open.spotify.com/track/0YSSkS6hzYEXJ9LdpUxgYQ
Puss å kram!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar